WISE-projektets originalitet och innovativa karaktär bygger på att dess flerdimensionella metodologi och modell möjliggör en uppföljning av studenter under hela deras studietid genom att ta i beaktande såväl subjektiva (d.v.s. studentspecifika personliga, sociala och emotionella) som objektiva element (d.v.s. faktabaserad information).
Projektpartnerna genomförde en omfattande undersökning kring den senaste forskningen, som även baserade sig på partnernas egna kunskaper och expertis inom området. Projektets arbete är organiserat i aktiviteter med syfte att definiera och producera specifika intellektuella output. Varje output är detaljerad, konkret och pragmatisk. I korthet är WISE-projektet organiserat enligt följande struktur:
Output 1 – Gemensam metodologi och riktlinjer för forskning och analys
Mer specifikt har partnerna arbetat med följande:
- en gemensam metodologisk utgångspunkt som består av:
- allmänna mål och forskningens syfte
- övergripande metodologisk ansats
- tidsplan och arbetsförlopp för forsknings- och analysaktiviteter
- riktlinjer och ansats för forskningen, identifiering av källor och resurser för primärforskningen
- kriterier för val av målgrupper
- litteratur och övriga källor för sekundärforskningen/identifiering av jämförbara vetenskapliga texter och styrdokument
- faktorer som ska tas fram i analysen/benchmarkingen
- frågebatterier till respondenter
- matriser för datainsamling och information
- struktur för rapportering och verktyg för sammanställning
- allmän tidtabell för forskningen och analysen
- definition av allmänna analysverktyg
Output 2 – Studenters välfärd och den sociala dimensionen inom högre utbildning: perspektiv på tillgång och efterfrågan för förbättrad uppföljning
Primärforskning
Data samlades in genom en strukturerad enkät, som inkluderade allmän information (ålder, kön, boendeform, studiernas syfte, sysselsättning o.s.v.). I enkäten ingick även specifika frågor riktade till internationella studenter samt studenter med funktionsnedsättning. Enkäten bestod av följande sex (6) huvudteman: mattjänster, boende, ekonomisk stöd, fysisk och psykisk hälsa, studier och personlig utveckling samt motion och idrott. Respondenterna ombads evaluera hur viktiga de ansåg att behoven i anslutning till ovannämnda teman är, samt även uttrycka sin tillfredsställelse gällande den service som erbjuds för att möta dessa behov. Enkätens struktur baserade sig på studiernas faser i kronologisk ordning från studiestart till studiernas slutskede, med specifika sektioner riktade till internationella studenter och till studenter med funktionsnedsättning.
Enkäten skickades ut till studenter i alla fyra partnerländer inom följande universitet:
- Kroatien: Hrvatsko katoličko sveučilište (The Catholic University of Croatia)
- Polen: Katolicki Uniwersytet Lubelski Jana Pawla II (The John Paul II Catholic University of Lublin)
- Finland: Åbo Akademi
- Italien: Fondazione Endisu – Ente Nazionale per il diritto allo studio e per I servizi agli studenti, ESU Padova, ESU Venezia, ESU Verona and EDUCatt – Ente per il diritto allo studio dell’ Università Cattolica.
Mer än 120 0000 studenter fick enkäten (antingen via e-post eller som pappersversion). Antalet respondenter var högre än 9 000, vilket var tredubbelt det minimum som EU hade förväntat sig. Alla konsortiemedlemmar engagerade sig i analysen av forskningsresultaten för att belysa och precisera de mest signifikanta och relevanta faktorerna som karaktäriserar studenters välfärd, stödtjänster och uppföljningsmetoder i de länder och kontexter som undersöktes.
Sekundärforskning
Partnerna utförde sekundärforskningen genom att undersöka existerande litteratur, styrdokument, analys och diagnostik av uppföljningssystem, studenters välfärd, stödtjänster för studenter för att försäkra samförstånd i forskningsfasen och för att befästa resultatens riktighet.
Output 3 – WISE-modell och matris
Utgående från forskningsresultaten och resultaten i den ovan beskrivna analysen definierades en innovativ och flerdimensionell WISE-modell och matris som omvärderar konceptet ”studenters välfärd”, med utgångspunkt i den paneuropeiska forskningen och analysen som genomfördes under projektet.
Tack vare modellen och matrisen kommer universitet och högskolor att kunna bedöma studenters specifika behov och, utgående från denna nya kunskap, mer framgångsrikt ta itu med den sociala dimensionen, samtidigt som evidensbaserat beslutsfattande möjliggör mer skräddarsydda och effektiva handlingsprogram.
Detta ramverk preciserar de specifika behov av välfärd som universitets- och högskolestuderande har i olika sammanhang och som åskådliggörs genom att tvärlänka tre centrala skeden i studierna (Studiestart/Studietid/Studiernas slutskede) med de centrala temana i WISE-matrisen.
Identifierade centrala teman som ingår i en students liv är följande:
- Studieorientering i början av studierna, d.v.s. studieinriktad vägledning
- Mat
- Boende
- Ekonomi
- Fysisk och psykisk hälsa
- Studier och personlig utveckling (beteendemässig/social/tutorering/
handledning) - Motion och idrott
- Internationella studenter
- Studenter med funktionsnedsättning
- Studieorientering i slutskedet av studierna
Syftet med projektet var att identifiera de kritiska zonerna, s.k. ”Red Zones”. Inom de kritiska zonerna har behovet av tjänsten bedömts som viktigt, medan tillfredsställelsen med den service som erbjuds inte bedömts lika högt.
